Saragunmarie – Singelmorsa med Adhd.

Idag blir Wilton tre veckor gammal, och dagen till ära är vi allihopa lite piggare eftersom vi fått sova otroligt bra inatt. Han har bara ätit två gånger under natten, och däremellan har han sovit mestadels utan napp och bara börjat gnälla då han varit hungrig.

Vi provade förresten en ny sorts napp igår, och han verkar tycka bättre om den än de vanliga, så jag hoppas att han lugnar ner sig med det där ”spotta ut & gallskrik”-scenariot som han hållit på med på sistone.

Igår la jag honom att ligga på mage på ett täcke på golvet, och då lyfte han huvudet lite helt själv och vände det från sida till sida. Jag var inte beredd på att han skulle klara av det än! Sen la jag honom att ligga på rygg, och då vände han sig plötsligt till ena sidan. Jag tänkte att ”nej, det kan inte stämma”, så jag vände tillbaks honom på rygg, och vips så vände han sig till sidan igen. Duktiga killen! Jag har sett att han vänt sig i sängen då han legat mellan mig & Roy, men jag har bara tänkt att det varit för att det lutat lite neråt där vi legat, så att han fått fart av det, men nu vände han ju sig på ett hårt golv också. Snart hålls han väl knappt kvar på skötbordet då vi byter blöja..

Han älskar att sova intill mig, och allra helst ligger han och sparkar mig på magen samtidigt. Jag förundras varje dag över hur stark han är.. Inte konstigt att jag hade ont i magen då han låg där inne och bökade runt, haha.

Älskade unge, tre veckor gammal och ett sånt temperament att jag blir helt svettig.. 😀

..och såhär ser den här mamman ut tre veckor efter förlossningen. Till vänster ser ni en jämförelsebild tagen en vecka efter förlossningen, och den högra är tagen idag. Ungefär 10 kilo är borta av dom 13 kilona jag gick upp under graviditeten, och jag är förvånad över hur snabbt det gått fastän jag inte kunnat motionera nästan alls än.

Jag längtar tills jag kan ta ordentliga vagnpromenader utan att det gör alltför ont i magen, men det får ta sin tid. Tre veckor är ju trots allt ingenting.

Magkramperna/eftervärkarna börjar äntligen ge med sig. Senaste var för några dagar sen, och den var mycket mildare än de tidigare. Jag är dock väldigt öm då jag känner på magen. Det känns som att det samlats vätska eller nåt under huden, men jag antar att det är helt normalt.

Jag hade en väldigt tung graviditet och ett par riktigt jobbiga veckor efter förlossningen, men nu kan jag äntligen säga att jag mår bra! Ä-n-t-l-i-g-e-n.