Såhär ser det ut i Wiltons egna hörna i vårt sovrum. Hans säng står bredvid vår, och så kommer det nog att få va så länge vi bor här. Det finns ingen möjlighet till ett eget rum åt honom, men jag skulle ändå inte våga låta honom sova själv förrän han är minst tre år gammal. Hur törs man låta sina spädisar sova i ett eget rum? Jag är nog för nojig för det. Hur har ni gjort?
Postern på väggen som föreställer en vattenmelon finns här, vimplarna är av härliga märket Maileg, köpta från Blossom, och sänghimmeln är från Ellos.
’
Det här inlägget är i samarbete med smillaland.se.
ååh vad mysigt!!
Daniela – Tack! :*
Vår dotter va/är så ljudkänslig att hon vakna av att man typ vänd sig,eller att katten prata nånting i sovrummet,pappas väckarklocka osv..så när hon va ca 5 månader fick hon flytta till sitt eget rum! Hon har alltid sovit bra,men sen hon fick eget rum sover hon oftast hela nätter 10-11h. Hon blir snart 7 månader! Först var man ju upp varje timme å kika på henne,men de gick fort om och nu sover vi alla gott om natten! Vi har dock sovrummen brevid varann så ja vaknar direkt hon gnyr till lite,annat e de ju me gubben 😉 Sen när hon kan själv stiga upp ur sängen och kom till vårt sovrum får hon självklart sova mellan oss 🙂 de va bästa lösningen för oss.
Martina – Tack för ditt svar! Vad bra om ni hittat vad som passar bäst för er 🙂
Vår äldsta tjej började sova i eget rum när vi flyttade, då var hon ca 1½ år och det har gått jättebra men hon har alltid sovit bra. Nu är hon tre och lillasyster sover med oss eftersom vi inte har plats mä eget rum åt henne, men om vi skulle ha ett rum till så skulle nog hon oxå få sova i eget rum. Tackar för en mkt läsvärd blogg =D!
Isa – Tack för ditt svar, och vad roligt att du gillar min blogg! 🙂
Man blir nog mindre nojig efter ett par månader. Vissa bebisar sover ju även bättre i eget rum..men ja förstår nog dig fö ja känner mig int alls redo att flytt Selma från vårt rum ännu på lääääng 🙂