I augusti valde jag att stänga ner bloggen pga vissa omständigheter. Nu har jag inte bloggat på fem hela månader och vill ge det ett nytt försök. Bloggen har trots allt varit en stor del av mitt liv i 9 år.
Nytt år, nya möjligeheter säger man väl. 2018 var ett helvete till stor del, men vi fick även en fin sommar då jag faktiskt fick må bra ett par veckor för första gången i mitt liv, innan det raserades igen. För tillfället mår jag fruktansvärt dåligt men försöker hänga kvar. Det måste ju fasen vända nångång.
Jag sov största delen av nyårsafton. Jag var så kraftlös och mådde så dåligt på alla vis. Mot kvällen for jag dock med till Wiltons famo & faffa, och efter ett vinglas (eller tre) fick jag skrattfnatt och så blev resten av kvällen helt okej trots allt.
Jag har inga nyårslöften utan vill bara bli frisk. Jag kollar på bilder från de veckorna jag mådde bra i somras och får sån stark längtan tillbaka. Jag skulle bara vilja va tillbaka i min bikini ute vid stranden med Wilton och en påse salta batat-pommes. I den gassande solen och vattnet som var lika varmt som luften. Med en scarf lindad runt huvudet och en lycklig son som hoppar från bryggan. Med vetskapen om att vi har många lediga veckor ännu och inga tider att passa.
Men nu är vi här, i januari och noll grader. Och en helt okej mängd snö, som jag också njuter av. Jag är faktiskt egentligen en vintermänniska. Jag är dock så slut & deppig & skör så jag kan inte njuta på det vis som jag brukar och som jag önskar. Högst upp på min önskelista just nu (förutom att bli frisk) är att kunna spendera timme efter timme med Wilton i pulkabacken, tävla & sladda nerför backen och till slut ramla ihop i en hög och skratta hejdlöst. Pausa med varm O’boy & smörgås och fortsätta åka nerför backen i en hiskelig fart tills kinderna domnar bort och benen nästan viker sig.
I förrgår var det just precis vad vi hade tänkt göra. Vi for alla tre till pulkabacken och var taggade på att få tävla och ha roligt. Vi gick uppför backen och jag var fruktansvärt andfådd. Jag fick äran att åka på en liten stjärtlapp och skulle sätta mig ner, men ramlade pladask två gånger innan jag lyckades parkera rumpan på den lilla röda plastbiten i storlek för en barnrumpa. Jag skrattade bort det och påpekade bara åt Wilton att han har så klantig morsa. Vi åkte ner, och jag låg långt efter. Då jag äntligen kom ner till pojkarna så kände jag bara att allting liksom ”försvann”. Jag ställde mig upp och började gå hemåt utan att säga nåt. Enda tanken var att jag måste hem innan jag kollapsar. Roy kom springade efter mig med Wilton på rattkälken, och han undrade vad som hände. Jag kunde knappt svara, utan hade blicken hemåt och staplade mig fram. För varje steg kände jag att jag inte orkar mer. Jag kommer ramla ihop.
Denhär bilden togs strax innan vi åkte ner. En otränad ser det inte, men jag var som sagt på väg att kollapsa där.
Lyckligtvis har vi max 100 meter hem från pulkabacken, så jag lyckades ta mig hem och tog mig innanför dörren innan jag dunsade ner på en stol. Där satt jag och storgrät och kände sån skuld till Wilton. Jag förstörde denhär utflykten för honom. Roy klädde av mig, jag orkade inte ens lyfta armarna. Han sa att det är okej och att dom ska försöka få med sig nån annan till backen. Jag gick och la mig och kände att jag skulle ha kunnat sova tre veckor i streck. Pojkarna fick ett par roliga timmar i backen till slut och det var huvudsaken.
Idag har vi nyårsdagen och inatt sov vi kvar hos Wiltons famo & faffa eftersom Wilton somnade på soffan ganska tidigt och vi var så otroligt trötta vid tolvslaget. Vi bäddade ut soffan nere i Roys gamla rum och det var riktigt mysigt faktiskt. Jag hade förberett åt djuren så att dom klarade sig hemma trots att folk smällde en del raketer i grannskapet.
Jag har som sagt inga nyårslöften och tycker inte heller att ni ska lägga för stora krav på er själva. Gör nåt litet som du blir glad av varje dag och ät gott utan att straffa dig själv med manisk träning efteråt. Överös barnen med kärlek och berätta hur mycket du älskar dom varje dag. Säg nej åt sånt du inte vill göra och stå upp för dig själv och andra. Gott nytt år!
