Dom senaste veckorna har varit lite extra tunga. Wilton har varit inne i värsta testa-mamma-perioden och mitt tålamod har verkligen satts på prov.
Han har också börjat slå mig hårt i ansiktet, och jag vet inte vad som är bäst att göra då det händer – att säga bestämt ”Mamma blir ledsen då du gör sådär. Säg förlåt åt mamma!” och låta honom sitta kvar, att lyfta bort honom och säga bestämt ”Nej!” eller att ignorera honom. Jag har provat alla metoder men ingen fungerar bättre än nån annan, så om ni har nåt tips så får ni gärna hojta till. Han har bl.a. orsakat en fläskläpp åt mig, så det gör verkligen ont då han börjar slå.. Jag försöker tänka på att då småbarn slår så gör dom det av kärlek..
Pust. Hursomhelst; Idag blir han hela 1 år och 8 månader. Vår älskade Wilton som mellan sina trots-anfall är världens klokaste och härligaste unge.
Han älskar att elda i öppna spisen med pappa och att läsa om Mumin, Busiga Bebben och sjunga om Den Trekantiga Gubben med mamma.
Han hämtar blöjor själv ur badrummet då det är dags att byta och han river ut kattmaten ur skåpet så fort katterna går till köket – oavsett om skålarna redan är fulla.
Han når överallt och drar ner precis allt. Snart får vi börja hänga upp allt i taket. 😉
Nya ord som han kan är: ”Ajabaja”, ”cookies” (haha, det har han lärt sig av @yayanaomi på Instagram) och ”jobba”.
Han förstår en del uppmaningar på finska, bl.a. ”Mene hakemaan nannaa äidiltä” (=”Hämta maten av mamma”) och ”Anna isille” (=”Ge åt pappa”). Pappa pratar alltså finska med honom, så förhoppningsvis blir han tvåspråkig. ❤
Camilla – Vi säger alltså nanna på svenska och då blir det automatiskt så för oss på finska också bara så att Wilton ska förstå enklare 🙂
Varför heter mat = nanna?
Camilla – Jag tror att det kommer från ”nam nam”, att nåt är gott alltså 🙂