Nu kommer jag att blotta mig själv ordentligt och skriva rakt från hjärtat. Jag har insett en hel del dom senaste dagarna som gett mig så otroligt dåligt samvete.
Jag är en väldigt svår person att umgås med. Jag vet det men har velat skydda mig själv och istället undrat varför jag inte passar in. Det är jag som är inbillningssjuk och tar för givet att ingen kommer att acceptera mig. Folk är nog trots allt oftast väldigt inbjudande och snälla mot mig.
Jag vill aldrig skada eller såra nån, men jag vet att det ibland blir så ändå då jag öppnar munnen för fort.
Då jag tänker på sånt som jag varit med om tidigare i livet så blir jag hård & kall och tänker inte efter vad jag säger eller gör. Jag har en tendens att tro att alla vill mig illa och så förstorar jag upp allting i huvudet då jag börjar grubbla & fundera.
Jag inser att en del av mina blogginlägg har sårat folk i min närhet, och det är självklart aldrig meningen. Ofta tar jag upp ämnen som just då är omtalat och aktuellt, och ibland hänvisar jag också till personliga händelser. Jag nämner aldrig namn, men jag har betydligt fler läsare än jag insett och rykten sprider sig fort.
Jag skäms över vem jag blivit och är långt ifrån den jag vill vara. Jag bryr mig otroligt mycket om andra, men utåt sett verkar jag ibland va dömande & oärlig.
Jag är i grunden väldigt osäker på mig själv och jag antar att det är det som lyser genom. Jag skyddar mig själv genom att beté mig såhär.
Usch.
Jag vill be öppet om ursäkt åt alla som blivit sårade av vad jag skrivit. Jag raderade inlägget om kalaset eftersom jag fick reda på att det blivit ett stort missförstånd. Det var jag som förhastade mig och publicerade det i stundens hetta. Det blev bara så fel. Jag hade helt missförstått hela situationen och jag har absolut inget emot personerna i fråga.
I grunden ville jag ta upp ämnet i allmänhet om att inte lämna nån utanför, och så dök en personlig händelse upp som ledde till att jag skrev klart inlägget och publicerade. Men som sagt – det blev ett stort missförstånd från min sida och jag har lärt mig en läxa.
Så snälla ni, lär er av mina misstag nu: Blogga inte då du är arg. Om du behöver skriva av dig så kan du spara inlägget som utkast eller klottra ner det i ett häfte. Och ta reda på fakta innan du yttrar dig offentligt. Annars blir det fruktansvärt pinsamt då sanningen kommer fram.
Tack & förlåt.
Modigt av de att offentligt be om ursäkt. Inlägget tog lite i hjärtat då jag ändå hoppas att du kan tycka om dig själv och inte vara så hård mot dig själv trots att du inte alltid enligt dig själv är den bästa versionen av dej själv. Men vet du, du är människa och det är helt okej att göra misstag. Du är fin som du är?. Sköt om dej!
J – Tack! ❤
Vad modigt av dig att skriva detta inlägg! Jag har själv också insett att jobbiga saker som hänt mig tidigare i livet ibland förstör mina relationer idag. Jag har omedvetet tänkt att alla vill mig illa eller inte tycker om mig och då betett mig ganska konstigt ibland.. Vilken tur att man kan utvecklas som människa så länge man lever. Man har kommit ganska långt då man kan inse såna saker om sig själv.
Emma – Tack! ❤
Fint inlägg Sara! Tror att det ofta är en osäkerhet som ligger bakom att man beter sig som man inte borde eller själv vill. Alla gör vi fel ibland och det viktiga då är ju att inse det själv och ärligt vilja rätta till det. Är själv också lite av en grubblare och har funnit att genom att fråga mig själv VARFÖR jag handlar, säger eller tänker något visst så får jag en större förståelse för mig själv, vilket även medför en större förståelse och ödmjukhet mot andra. Man förstår att andra också har ett svar på frågan Varför, man vet inte vad själva svaret är men man får insikt att det finns Något bakom, lika som det finns förklaringar till ens eget tänkande och agerande. Sen är det ju en annan sak om man kan acceptera vad som ligger bakom, men det vi alla kan bli bättre på är att vara öppna för att försöka förstå att våra medmänniskor har en bakgrund eller orsak som förklarar detta Varför..
Milla & Belinda – Tack! ❤
Håller med, det är inte alla som skulle våga skriva så öppet och ärligt som du. Väldigt modigt och starkt gjort. Mycket starkt också att kunna be om ursäkt om man inser att man haft fel och sårat någon. Skönt att höra att det blivit ett missförstånd angående kalaset, starkt gjort i alla fall att du tog upp detta viktiga ämne om att inte lämna någon utanför! Kram!
Det är nog int många som sku våg skriv ett sånt ärligt inlägg, väldigt modigt av dig. Alla gör fel men långt ifrån alla som faktiskt ber om ursäkt. Du e bra som du är ❤ ingen är perfekt.
Elin – Tack! ❤❤