Saragunmarie – Singelmorsa med Adhd.

Har jag ADD?

Jag har alltid tänkt att det är nåt fel på mig. Jag har alltid också fått höra att jag borde förändras. Jag har alltid haft kraftiga humörsvängningar, varit väldigt spontan, pratat innan jag hunnit tänka, fort tappat koncentration & motivation, osv, osv.

Då jag träffade en vän nyligen som nämnde nåt om ADD så började jag fundera på det och googlade runt och kom fram till att i princip alla symptom på ADD stämmer in på mig.

 

Under bilden kommer en (lång) lista på symptom och egenskaper hos de med ADD, och jag har skrivit en personlig kommentar till varje punkt.

 

saranelly

 

 

  • Igångsättningssvårigheter – även de enklaste sysslor som t.ex. vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.
    -Stämmer exakt in på mig. Såå irriterande.

 

  • Behov av rutiner och struktur men…
    -Haha, jag har scheman och listor och kalendrar och gudvetvad, men följer dom aldrig.

 

  • Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker.
    -Japp. Nån skulle gärna få skriva dagliga scheman åt mig. Dock skulle jag antagligen inte följa dom då heller eftersom allt måste ske på mitt sätt..

 

  • Låg mental uthållighet.
    -Ja..

 

  • Lättdistraherad
    -Haha, minst sagt. Om jag ska sitta och lyssna på nån så tappar jag fokus DIREKT om nån börjar prata/prassla/smaska i närheten.

 

  • Låg koncentrationsförmåga – stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga.
    -Japp, läs ovan.

 

  • Nedsatt arbetsminne/korttidsminne.
    -Ja.

 

  • Bristande motivation och därför ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.
    -Ja, jisses.. ”Because I’m worth it”……….

 

  • Impulsiv – t.ex. när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till beslutsångest – vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas.
    -Oohja..

 

  • Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan – man kan t.ex. få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som ”verkar skoj” just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.
    -Haha, suck, så mitt i prick! Alltid sjuhundra projekt på gång men de flesta blir aldrig slutförda eller knappt påbörjade.

 

  • Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas.
    -Vilka rutiner? 😀 Dock om jag har planer och de inte blir av så kommer jag heelt ur balans.

 

  • Tidsoptimist – kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa.
    -Ja, och jag hatar det!

 

  • Ljudkänslig – tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för t.ex. tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc.
    -Haha, hela min dag kan bli förstörd om nån smaskar för högt bredvid mig..

 

  • Svårigheter med att göra något metodiskt.
    -Njä, jag är nog rätt bra på att jobba systematiskt. Åtminstone då jag fått in ett bra tempo och inte behöver tänka så mycket.

 

  • Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför benägen att göra saker i fel följd.
    -Oj, jag vet inte.. Kanske det där om att det ska va på mina villkor och att jag kan själv och hatar att bli kommenderad kommer fram här.

 

  • Disträ och tankspridd – glömsk, slarvar bort t.ex. nycklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc.
    -Förr hade jag alltid full koll på allt. Jag visste alltid exakt var alla mina saker fanns. Jag glömde aldrig nycklar, plånbok och telefon, och jag fattade inte hur folk t.ex. kunde låsa ut sig. Efter min stroke blev dock närminnet sämre och sen dess har jag i takt med åren blivit mer & mer slarvig och glömsk. Det som inte skrivs ner i telefon-kalendern glöms garanterat bort.

 

  • Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen – går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.
    -Ja, alltså JA.. Så himla irriterande eftersom jag lägger ner all energi på en grej bara för att inse om några dagar att det inte alls var my piece of cake och gå över till nästa grej som det blir samma sak med, osv osv osv..

 

  • Otålig – har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan t.ex. yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en idé så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova. T.ex. får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.
    -Jag H A T A R att vänta. Det är ungefär det värsta jag vet. Jag hatar då folk avbryter mig men jag gör det ibland själv också. Dock brukar jag märka det direkt och säger ”oj förlåt, fortsätt”. Det där med ommöblering.. Haha, alltså då jag var liten så möblerade jag om mitt rum i princip varje dag och alla andra hatade det eftersom jag delade rum med 1-2 syskon åt gången. 😀 😀 Jag kan fortfarande få nåt ryck och börjar möblera om utan att ha tänkt ut hur det ska bli, men det är inte på samma brutala nivå som för 15 år sen.

 

  • Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har sömnsvårigheter – har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.
    -Orkeslöshet och trötthet, ja. Sömnsvårigheter hade jag då jag var liten åtminstone. Jag hade ångest varje kväll då jag skulle sova för jag visste att jag skulle ligga vaken flera timmar innan jag kunde somna. Nu efter stroken har jag ju kronisk trötthet, så därför är jag extra trött, men även innan det så somnade jag otroligt tidigt varje kväll eftersom jag tvingat mig själv att va vaken hela dan.

 

  • Humörsvängningar – ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över.
    -Inga kommentarer på den, hahahahhahhahhahahaha!

 

  • Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt – dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.
    -Oh yes.. Jag är även otroligt lättpåverkad av allt som sker runtomkring mig, vilket påverkar mitt humör starkt.

 

  • Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga – missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll t.ex. går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.
    -Haha ja.. ”Smidig som ett kylskåp” är en bra beskrivning på mig.

 

  • Bristande simultanförmåga – svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information t.ex. olika sorters sinnesintryck.
    -Ja, jag blir arg om två personer pratar med mig samtidigt. Jag KAN INTE lyssna på mer än en person åt gången!!

 

  • Bristande konsekvenstänkande – förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (dvs medveten om konsekvenserna) men gör eller handlar fel ändå.
    -Ja.. *facepalm*

 

  • Låg tolerans mot stress – ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt.
    -Ja,,

 

  • .. men skjuter ändå upp alla måsten till sista sekund – kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan t.ex. sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.
    -Jag har alltid varit ute i sista minuten med allt, och jag tänker hela tiden på att jag måååste bli bättre på att ta itu med saker i tid. Jag panikstädar alltid strax innan vi får besök fastän jag vetat om det flera dagar i förväg.. Suck!

 

  • Arbetar som mest effektivt strax innan deadline.
    -Ja, se ovan.

 

  • Svartvitt tänkande – tänker ofta ”antingen eller” eller ”allt eller inget”.
    -Ja, det finns oftast inget lagom.

 

  • Bär på en inre oro och rastlöshet – känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.
    -Exakt!

 

  • Svårigheter med närhet – kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.
    -Precis. Så länge det är på mina villkor så är det okej, haha.

 

  • Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.
    -Ja, allt.

 

  • Har överlag dålig hand med ekonomi – svårigheter med att förstå och inse pengars värde.
    -Japp.. Det är nåt jag får höra om varje dag. Periodvis går det bättre och jag tänker på det hela tiden, men ofta känns det ändå som att pengarna bara försvinner utan att jag kan förklara vad jag lagt dom på. Och jag hatar det.

 

 

Ja, vad säger ni? Det känns som att jag prickade in i princip allt på den här listan.. Finns det nåt proffs på ADD där ute eller nån som blivit diagnostiserad med ADD som kan slänga in en kommentar och berätta vad ni tror? Självklart måste det utredas ordentligt om jag ska få en diagnos, men jag är nyfiken på att få höra vad ni tror.

Jag är inte en sämre människa fastän det skulle va så att jag får den här diagnosen, så jag tänker absolut inte må dåligt av det, utan det skulle snarare va skönt att få en förklaring till vissa beteenden/egenskaper som jag har.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Linda

    Åh ja-känner igen mig i precis ALLT du beskriver! Är diagnosticerad med add och högfungerande autism (eller Aspergers som det tidigare hette). Skönt att läsa att det finns fler som jag! Det som är extra besvärligt för mig tycker jag är att jag jämt gör scheman, planer osv, men sen glömmer av dem/blir distraherad av andra tankar eller känslor-och INGET blir av!! Jag kan boka upp mig på aktiviteter nån vecka i förväg, men när det väl är dags så hittar jag på alla möjliga ursäkter för att få stanna hemma! Jag medicinerar med Elvanse (Adhd-medicin), men som du skriver, belöningar… Vill ha nån extra belöning och tar en extra tablett, under dagen, vilket gör att jag absolut inte kan somna på kvällen! Kommer helt i obalans och jag ljuger ständigt för psykiatrin om varför tabletterna tar slut så fort… Tragiskt, men såhär funkar jag.

  2. Milla

    Känner också igen mig i mycket av det där! Som t ex igångsättningssvårigheter, kan skjuta upp vikning och insättning av tvätt, städning, rensning där ute eller vad det nu kan vara i all evighet… Svårt att hålla mig till scheman och tider, tar det mer som det kommer och då blir saker ofta gjorda i senaste laget. Och belöning i alla dess former, ja jisses… Hittar alltid på någon ”bra” ursäkt. Har också enorm beslutsångest, nästan så någon annan skulle få säga åt mig att det där ska du välja/bestämma dig för om det ska bli av! Jag påbörjar i också diverse projekt, eller tänker att jag ska göra det, och blir aldrig fördig… Kan t ex köpa en massa hobbymaterial eller tyg som jag ska ha till det ena eller andra men sen kommer jag mig aldrig för… Värsta tidsoptimisten är jag också, allt tar oftast längre tid än jag tror och så är jag ute i sista minuten vilket jag hatar. Disträ och tankspridd, det är jag verkligen! Är också otålig och vill att saker ska ske direkt, som olika renoverings- eller trädgårdsprojekt. Är en riktig klumpeduns, usch… Tål inte stress så bra, har jag mycket på gång och under tidspress och kanske är trött dessutom blir det bara en enda soppa och jag får inget vettigt gjort… Samtidigt som jag sparar saker till sista minuten och också får mest gjort under tidspress när det MÅSTE bli gjort. Osv osv osv. ?

  3. Chatarina

    Jag tror inte att man ska börja leta så mycket efter att få en förklaring till varför man är som man är. En diagnos kan vara hjälpsam ja men jag har sett folk som har använt sin diagnos som en ursäkt för dåligt beteende. Vi kan inte alltid förklara varför vi är funtade på ett visst sätt o jag tror inte heller att det är meningen. Till o med de allra bästa psykologerna kan svara jag vet inte då man frågar varför människor beteer sig på ett visst sätt. Jo, en förklaring är en lättnad men det är också en väldigt stor sak att få en diagnos.

  4. TIDSTJUVEN

    Enligt den där listan borde jag också ha ADD. Hehe. Mina speciallärarkunskaper säger mig att man ska ta listan med en nypa salt. 😉 Men om du är fundersam ska du absolut kolla upp saken tycker jag! Det kan ju ta sin tid att få saken utredd, men att få resultatet svart på vitt är garanterat värt det i slutändan. Även om det visar sig att du INTE har ADD. 🙂

  5. Nadja

    Haha oj vad konstigt, jag känner också in mig på allt förutom 2 saker som dig. Men jag tror att ifall man är dålig på att planera så kan man träna upp det och bli bättre, det är inget symtom tror jag, jag vet att jag är slarvig också, tappar bort nycklarna varenda dag och söker dem i 10 minuter. Jag tror man bara är på ett visst sätt, mera eler mindre stresstålig osv. Beror väl på ålder, livssituation, stressnivå, sysselsättning, motion, kost osv. Men det är ju hur jag tänker! 😀

  6. Fanny

    Oj hjälp. Precis allt på den där listan stämmer in på mig också. Jag har tidigare misstänkt att jag har endera ADD eller ADHD men aldrig sökt hjälp utan bara hittat system för att lära mig handskas med det, På något sätt så känns det som om jag ju inte kan ha någon diagnos eftersom jag hittills lyckats ta mig igenom en halv högskoleutbildning med goda betyg samtidigt som jag innehaft andra uppdrag som krävt att jag planerat och organiserat. Även om jag inte själv (ännu) fått det utrett så rekommenderar jag verkligen dig att göra det, ifall du känner att det påverkar ditt liv för mycket. 🙂

  7. E

    Jag har just efter ett halvårs väntetid fått diagnos efter en lång utredning, dvs ADHD med mest ADD-drag. För mig fattas det mesta av det där hyperaktiva. Jag har nog alltid känt mig annorlunda men haft stor press hemifrån på att prestera och därför lärt mig fejka mig till en perfekt yta. Jag är ju egentligen inte alls så här, utan det kräver extrem energi till att uppträda på det sättet. Jag har bara berättat åt min man att jag fått diagnos. På nåt sätt är jag inte redo än att någon ska döma mig efter detta. Det är ganska lång väg till en diagnos och det är mycket mer än bara de kriterier du listade just. Du tror inte att stora delar kan ha med stroken att göra?

  8. h

    Jag vet absolut inget om ADD, men när jag läste ditt inlägg så tyckte jag att väldigt mycket stämde in på mig också. Men så tänkte jag att är det inte helt vanligt? Är inte alla mer eller mindre sådär? Jag har alltid trott att jag är ”vanlig” o därför tror jag också att många andra (typ alla) är rätt så lika och också skulle stämma in på de flesta av alternativen på listan du skrev om, men jag vet inte.. Kanske det är jag som skiljer mig från resten också.. Råddigt skrivet men kanske du hänger med 😀

stats