Jag har varit (och är fortfarande) skrämmande nära att kollapsa pga utmattning. Dom senaste två månaderna har varit hemska, och dom senaste veckorna har varit ännu värre. Vissa dagar har jag gråtit av ren utmattning från morgon till kväll. Jag har haft huvudvärk dygnet runt och knappt sovit nåt på flera veckor.
Jag har bett om tätare besök till min psykolog (som är världens bästa btw!!) och hon fixade även ett akut besök till min läkare som ändrade på mina mediciner och skrev ut sömnhormoner så att jag slipper ligga vaken hela nätterna. Jag fick samtidigt också svaren från magnetröntgen, och allt såg normalt ut. Men eftersom jag uppenbarligen har nåt som inte är som det ska i magen så ska jag få tid till antingen titthålsoperation eller nån annan undersökning.
Jag har kapat kontakten nästan helt med flera nära personer och fler stora förändringar i mitt liv är på kommande. Jag har alltid hjälpt andra och sakta men säkert skuffat ner mig själv närmare och närmare botten på min prioriteringslista. Och här är jag nu. Så för att jag inte ska kollapsa totalt så krävs en rad drastiska förändringar.
Jag är 26 år gammal och har aldrig känt mig helt lycklig rakt igenom. Nu ska jag sakta men säkert ska ta mig uppåt och hitta livsgnistan igen.
Fotograf: Linda Sjölund.
Fantastiskt att du skriver om hur du mår. Ett så viktigt ämne att ta upp! Hoppas du finner en balans och börjar må bra.
Filippa – tack!
Ibland måste man till bottnen för att kunna se solskenet igen. Styrkekramar till dig, det går att börja må bra igen, jag lovar. Har varit där, gått igenom kollapsen och nu mår jag bättre än någonsin. Du kommer att kunna säga samma sak en dag. Just hold on. Hitta de små ljusglimtarna, ibland känns det ljusare 1 sekund och då får man glädjas åt det då. Snart blir det 2 sekunder. Vila, promenera, läsa, låt livet lugna ner sig. Lyssna på musik. Gör sånt som ger dig de små ljusglimtarna, 1 sekund åt gången.
Frida – tack! <3
♡♡♡