Dom senaste veckorna har jag sovit extremt lite. Jag har känt mig konstant rastlös trots att energin är på noll. Jag kan inte sova då Wilton tar sina dagsvilor. Jag ligger bara och stirrar i väggen och funderar på om jag borde flytta dom där tavlorna till vardagsrummet, om inte kattmatsskålarna borde stå mot andra väggen i köket och om jag borde ta ner den röda gardinkappan i köket och hänga upp beige sidogardiner istället. Det är med andra ord väldigt ytliga saker jag ligger och funderar på, men skulle jag börja grubbla desto mer på mina djupare problem just nu så skulle jag nog deppa ihop.
På nätterna sover jag också dåligt. Jag har svårt att somna, och sen då jag väl somnat så vaknar jag ungefär en gång per halvtimme, så jag hinner aldrig komma in i nån djup sömn. Oftast sover jag bäst mot morgonen, men då vaknar jag ofta runt 4 och känner mig pigg (eller ja, åtminstone så pass ”pigg” att jag inte kan somna om). Det resulterar i att jag får lite egentid innan Wilton vaknar, och då brukar jag passa på att blogga eller äta frukost ifred, eller så börjar jag städa och flytta runt inredning (suck).
Sen är jag döslut innan klockan hunnit bli 8, och då blir det en låååååång dag ifall jag inte lyckas somna då Wilton vilar.
Så ja, lite sånt tampas jag med just nu. Jag är dock noggrann med att dagligen tacka högre makter för att Wilton är frisk och för allt jag har. Det här är trots allt bara småsaker i jämförelse med annat som händer i världen. (Obs! Det betyder dock inte att vi som har det bättre inte får må dåligt. Vi lever alla i vår egen verklighet och även de saker som anses vara i-landsproblem kan va skitjobbigt för vissa. Så var försiktig med att spy ut ”sluta gnäll för att du tappat bort din plånbok, det finns dom som just har mist ett barn” i andras ansikte. Alla har vi rätt att va ledsna över sånt som känns jobbigt för oss. Det finns alltid nån som har det värre, tyvärr, men det betyder inte att vi automatiskt mister rättigheten till att känna att allt suger ibland.)
Nu kom jag in på lite sidospår som vanligt, men sömnproblem och en ständig rastlöshet alltså; bl.a. sånt styr min värld just nu.
Hoppas allt är bra med er! ❤
hahaha alltså är inte det typiskt att när barnen sover middag att man själv inte gör det även fast man borde. Pillar med hundra andra saker när Charlie sover och blir alltid arg på mig själv för att jag inte har vilat!
Filippa – Precis! Jag har dock blivit rätt bra på att faktiskt lägga mig ner bredvid Wilton då han sover, men dom senaste veckorna har jag sällan lyckats somna och är ännu tröttare då han vaknar än jag var innan. Suck.