Idag blir Wilton 2 år och 2 månader.
Han är otroligt snabb med att lära sig saker. Han håller balansen bra med balanscykeln redan och åker t.o.m. bakvägen nerför en sluttning här på gården utan att ramla.
Han älskar att rita, blåsa såpbubblor, leka med grannflickan, hoppa studsmatta och cykla (både med balanscykel och med stödhjul då han får trampa), för att nämna några saker.
Han har börjat ge slängpussar då vi säger hejdå och han pussas massor med sina dockor. Han delar även gärna ut pussar åt sina kusiner & kompisar, och änsålänge står han även ut med mitt ständiga pussande. Han ber också om pussar av mig & pappa mellan varven, och då säger han ”mamma dyss” och ”pappa dyss”. ?
Han pratar fortfarande inte mycket, men han gör sig ändå förstådd bra. Dock har andra ofta svårt att förstå honom, men jag som är med honom hela tiden förstår ju hans olika ljud och även fast han använder samma ord till flera olika saker ibland.
T.ex. ordet ”kisse” betyder inte längre bara katt. Utan han använder det också då han vill rita, då vi ska borsta tänderna och då han vill att jag ska läsa en bok.
Han älskar bebisar & djur och det bästa han vet är att leka ute, med allt vad det innebär.
Ofta då han sitter med min telefon och kollar videoklipp på Youtube så lägger han foten på skärmen och säger ”mamma dä dä”, och det betyder att han skulle vilja dit (t.ex. till ett lekland).
Några nya ord som han säger är ”tittuu” (=tittut), ”Anja” (=Wanja, mosters hund), ”bubbol” (=såpbubblor).
Han har världens temperament och kan va så fruktansvärt arg, men han är även så mjuk & omtänksam och världens gosigaste – dock på hans egna villkor. ”Svår” är nog ett väldigt passande ord för honom största delen av tiden, haha.
Världens bästa Wilton! ❤
